Det började med en lapp på soptunnan:
INGA BLÖTA SOPOR I KÄRLET!
Ok, jag erkänner. Min kompost är stendöd. Ingen värme, ingen fuktighet, absolut inget liv. Överst ligger små förödmjukade rester av mögligt, torrt och stenhårt bröd som berövats sin möjlighet att bli näringsrik mylla. Ett mindre storslaget monument över mitt misslyckade försök som miljövän.
Jag fick naturligtvis dåligt samvete, ringde tekniska kontoret och "erkände" att jag inte komposterade längre. Resultatet? En hälften så stor soptunna och dubbelt så mycket i avgift.