Mother´s Little Helper

2009

Det hände en massa 2009. Bara inte här. Det får bli en snabb tillbakablick.

Julfest

Det var lite disco över julfesten i år. Ballonggran och ljusshow. Juldansen var som vanligt något kaotiskt, men inga allvarliga skador rapporterades. Och lärarnas "formidabla" årliga uppträdande filmades av Freja.

Grattis min lilla tjej!

Nu är det möjligt att köpa sprit på krogen, ta körkort, ensam ingå ekonomiska avtal, rösta i politiska val, ingå äktenskap och köpa tobaksprodukter.

Plötsligt hände det...

Efter åratal av studier, poängräknande och mailande så damp det äntligen ner i brevlådan. Nu räckte poängen "bara" till en Kandidatexamen trots att jag läst Magisterkursen och skrivit min D-uppsats. Men jag känner mig rätt nöjd faktiskt. Själv visste jag ju redan att jag var bildpedagog. Men nu har jag dessutom ett officiellt papper på min behörighet.

Det är bråttom!

Det är bråttom nu! Allt händer på en gång liksom. Det skulle ta flera år att få lägenheten.
Jag var ju elva långt-bort-i-kön. Helt plötsligt blev det min tur.
Lägenhetserbjudande från 1 januari!
Ett hus som ska säljas!
Ett badrum kvar att renovera!
Veden, vinden, källaren, ateljén, alla prylar.
Jag har kavlat upp ärmarna.
Och bryter ihop med jämna mellanrum.

Tidigt

Jag lyfter upp lillkillens jeans och ut rullar kastanjer över hela köksgolvet.
Trött mamma: Men Vincent vad ska du med alla kastanjer till?
Vincent: Ammunition!

God morgon : )

Jag ska bara...

Hur går det egentligen med din blogg? Frågar Emma. Det är ju viktigt att bloggarna som vi länkar till är aktiva, säger Lena på lärarnas studiedag. Samtidigt projiceras min blogg på den stora vita duken i samlingsalen. Det går kanske inte så bra längre. Det fanns ett visst flyt innan, en någorlunda ansats att skriva mer regelbundet. Men saker kom emellan. Arbetet, renovering, trettiofem kubikmeter ved, krånglande vedpanna...
Jag lider dessutom av samma syndrom som Alfons pappa:
Jag ska bara...
Jag ska bara handla, laga mat, diska, tända vedpannan, hjälpa till med läxorna, lektionsplanering som jag inte hann göra klart på jobbet, lägga in i pannan, kolla rökgas-temperaturen, plocka undan alla grejer som spridits ut överallt, kolla rökgas-temperaturen igen (jag är lite orolig nu efter pannkrånglet) om allt detta är klart vid nio-tiden blir det nån timmes tv och sen är det läggdags.
Alla grejer man måste göra kommer ivägen för det man vill göra.
Så enkelt är det.

Och ja, jag har också läst och hört klämkäcka livsstilscoachers råd: Man måste inse att man gör ett aktiv val. Se förändring som en rolig utmaning. Utmana invanda mönster. Allt vi har är tid, du avgör vad du ska göra med den. Det är den perfekta illusionen av att vilka problem vi än har eller lider av finns det en lösning. Manualer erbjuds, sen är det bara följa dessa. Vardagsliv förvandlat till terapiverkstad. Lyckas du inte är det fel på din motivation. Det handlar till synes om att skapa Det Goda Livet. Men egentligen handlar det om kontroll, makt och disciplinering. Den enskilde individen måste själv arbeta med uppgiften att omforma sig till den rådande normen. Frisk, framgångsrik och lycklig.
Hur kan en hel yrkeskår existera som kräks ur sig så mycket bullshit.

Nu kanske det är dags att knyta ihop denna avvikelse från ämnet med min inledande ansats. Hur nu det ska gå till? Jag tar ett livsstilstips från coachen och byter ut måste mot vill : )
Jag vill handla, laga mat och städa. Jag vill renovera och trädgårdsarbeta. Jag vill vedelda. Jag vill...

Renovering

Det började med en våttapet från 70-talet som inte var en våttapet och nu lossade i hörnorna. Det slutade med två badrum som skulle göras om. Nu är jag igång. Värsta Byggare Bob!

Pubbeunge

Igår blev min lilla söta kille kallad pubbeunge av sin storasyster. Det var första gången, men säkert inte sista. Det känns litegrann som en milstolpe. Tänk vad tiden går.